söndag 19 oktober 2008

Tema Sicilien

Ikväll provar vi fyra rödviner från Sicilien. Det är inte ett distrikt som vi ofta ger oss i kast med men det ska bli riktigt intressant att se vad ön kan erbjuda. Våra fördomar kretsar kring sylt och bränt socker men de senaste åren har ju bland andra Vini d'Italia hyllat flera av öns producenter och även regionen som helhet. Några av kvällens viner tillhör dessutom de absoluta topparna i distriktet. Let's have it!

Feudo di Mezzo Quadro delle Rose 2006, en DOC Etna Rosso från producenten Tenuta delle Terre Nere är gjord på Nerello Mascalese och Nerello Cappuccio och har lagrats på fat av vilka 25% var nya. Färgen är ung och mycket transparent på ett sätt som vi inte förväntat oss av ett sicilianskt vin. Doften är ganska mörk med ett mycket tydligt grönt inslag av paprika och pelargon. Därefter kommer lakrits, rödbetor och björnbär.

Smaken är varm och något alkoholeldig. Intensiteten är extremt hög men vinet är ändå mycket balanserat. Den söta röda frukten och viskositeten får oss att associera till grenache. Tanninerna är mogna och perfekt avvägda. Avslutningen är magnifik, lång, välbalanserad och klingar ut i en behaglig matvänlig beska. Efteråt får vi reda på att vinet fått tre bicchieri och att Stephen Tanzer gett vinet 96 poäng med motiveringen "has to be one of the ten best wines of the year in Italy"! Där har han tyvärr fel. Visserligen är det ett jättegott vin som gärna får betygsättas över 90 pinnar, men topp 10 i Italien är det inte!

Noà 2005 är numera en DOC Partinico (var tidigare IGT Sicilia) från producenten Cusumano gjord på 40% Nero d'Avola, 30% Cabernet Sauvignon och 30% Merlot. Färgen är ung och medeltät. I doften finns en väldigt speciell söt ton som påminner om honung eller dextrosol. Det doftar modernt av mörk frukt och faten ger toner av aceton och trälim.

I munnen ger vinet återigen ett modernt men något endimensionellt intryck. Det är eldigt med söt frukt och lite brända toner. Frukten ligger någonstans mellan björnbärssylt och torkade fikon. Det finns också mörk choklad och den där honungstonen som vi kände i doften. Det här vinet har också fått tre bicchieri och Wine Advocates Galloni tryckte till med 92 poäng. Vi tycker återigen att betyget är lite i överkant men det är utan tvekan ett riktigt bra vin.

Serra della Contessa 2003, en DOC Etna Rosso från Vinicola Benanti (utsågs till årets producent i Italien 2007 av Vini d'Italia) är precis som kvällens första vin gjord på Nerello Mascalese och Nerello Cappuccio. Genomsnittsåldern på stockarna är över 100 år och vinet får drygt 1 år på fat innan buteljering. Färgen visar försiktiga ålderstecken med en begynnande brunhet i kanten. Doften är först lite sluten med både stendamm och dammiga gardiner. När den till slut öppnar upp sig kommer härliga fat, skogsbär, mineral och körsbär.

Smaken är underbar. Utan minsta tillstymmelse till syltighet eller överextraktion smäller det bara till i munnen när vinet lämnar glaset. Koncentrationen är nästan overkligt hög och syrorna är fantastiska. Eftersmaken har också en otrolig intensitet med söta, välkammade tanniner, mörk frukt, bigarråer och lakrits. Det här är utan tvekan ett mycket stort vin och kvällens klart bästa hittills! Vini d'Italia gav såklart tre bicchieri och vi undrar vad den gode Stephen skulle dra till med efter hans 96-poängare till Feudo di Mezzo...

Nerosanloré 2003, en IGT Sicilia från producenten Gulfi är gjord på 100% Nero d'Avola och har fått 18 månader på fat. Färgen är tät och ung. Doften är varm, tät och intensiv med honung och torkad frukt som backas upp av hårdrostade fat. Det finns också en komponent som påminner om brynt smör.

När vi smakar på vinet är det som att det kastar sig in i munnen av egen kraft. Det attackerar tungan utan någon som helst pardon. Nero d'Avolas fantastiska syra visar att den klarar även ett lite varmare år som 2003. Vi pratar syra på otämjd barberanivå och salivutsöndringen får nästan munnen att svämma över. Tanninerna är också väl tilltagna och strävheten gör sitt till vinets enorma astringens. I eftersmaken dominerar skiffer, russin, torkad frukt och fat. Det här vinet är det enda som inte fått tre bicchieri men det står ändå ut som kvällens maffigaste.

Sammanfattningsvis så har kvaliteten på vinerna varit extremt hög. Och det samma gäller prisvärdet. Gulfis och Cusumanos viner kostar 199 kr och Tenuta delle Terre Nere kostade ca €27 på plats. Serra della Contessa är lite dyrare och går lös 359 kr men den har inga problem att försvara den prisbilden. Det blir spännande att följa Siciliens utveckling framöver!

2 kommentarer:

Ingvar Johansson sa...

Hej, Jättekul med ett inlägg som inte handlar om Toskana eller Piemonte. Nerosanloré och Serra della contessa låter spännande och ska definitivt kollas upp. Tack för tipsen.

Vinös sa...

Man måste ju bredda sig ibland :)

Jag tror det finns kvar några ex av Nerosanloré på Passagen. Serra della contessa -03 finns i BS. Ska bli intressant att läsa vad du tycker om vinerna!